Detta examensarbete omfattar brandskydd och dimensionering för de olikakonstruktionsmaterialen limträ, stål och betong. Där målet är att utveckla ett underlagför nyutbildade ingenjörer och konsulter. Layouten på arbetet ger en enkel överblicköver informationen kring de olika materialen och tar upp de viktigaste stegen manska ta hänsyn till vid dimensionering.Arbetet inleds med en allmän översikt på hur brandskyddet behövs i byggnader föratt uppfylla de lagar och regler som ställs. För att få en större förståelse för hur deolika konstruktionsmaterialen beter sig under påverkan av brand, presenteras de olikamaterialegenskaperna och hur påverkningen för samtliga ser ut.Huvuddelen av rapporten beskriver de grova skillnaderna mellan materialen och hurman går till väga för att nå samma brandklass på konstruktionen för de olikamaterialen.För att utvärdera litteraturstudier, har erfarna ingenjörer och konsulter intervjuats.Detta har resulterat i bredare inblick kring det informationsbehov som krävs för att tafram dimensionering vid brandskydd i konstruktioner..

SKB har funnits i världen från sent 80-tal men till Sverige kom den först på mitten av 90-talet. Idag utförs endast 10-15% av alla gjutningar med SKB vilket jag tycker är konstigt med tanke på alla fördelar som finns med denna betong. Detta examensarbete tar upp fördelar och nackdelar med självkompakterande betong kontra traditionell betong..

I Sverige använder man idag BKR och BBK 04 vid dimensionering av betongkonstruktioner vilka, inom kort tid, kommer att ersättas av Eurokod 2. Vid dimensionering av byggnader kommer Eurokod 2 Del 1-1 att användas och med regelverket kommer en hel del nya regler och normer att behöva anpassas. För att undersöka hur BKR och BBK 04 skiljer sig mot Eurokod 2 vid dimensionering av betongkonstruktioner har en balk och en pelare med vanligt förekommande dimensioner studerats. Balken dimensioneras med hänsyn till bärförmåga vid böjning och tvärkraft samt kontroll av sprickbildning. Pelaren dimensioneras med hänsyn till bärförmåga vid centriskt tryck och moment i tvärsnitt på grund av strukturimperfektioner.BBK 04 har gått ett steg närmare Eurokod 2 än tidigare utgåvor och det som skiljer vid beräkning av armering, är hur partialkoefficienter används.

I början av varje nytt projekt stöter man på de olika alternativ av stomme- och bjälklagskonstruktioner som finns att välja mellan, och frågan blir ofta vilken alternativ som är optimal för den aktuella projekteten.Den optimala lösningen för varje projekt existerar inte, på grund av de olika faktorer och förutsättningar som styr projektet, till exempel: ekonomi, typ av byggnad, terrängtyp etc.Frågeställningen i denna rapport är om limträ eller betong är den mest optimala alternativen som stommaterial i det aktuella projektet.Jämförelsearbetet utgående från förutsättningar har gjorts genom att dimensionera delar av ett projekt med både materialen. Fokus har lagts på skillnader i byggnadshöjd, vindstabilitet och grundläggningen. Resultaten tyder på om man ska bygga ett kontorshus eller flervåningshus vore betong mer lämpligare alternativ jämfört med limträ.Skillnaden i byggnadshöjd finns men är förvånansvärt inte så stor mellan de två olika stommaterial. Dock skillnaden varierar avsevärd när det gäller bjälklagshöjd mellan limträ och betong. Detta pga krav på nedböjning och svikt som ställs på limträbjälklag.Båda stommaterial klara vindstabiliteten utan plintar, som är ganska intressant speciellt med tanke på limträets låga vikt.När det gäller grundläggningen, blev skillnaden betydlig större mellan limträ och betong.Dimensionering enligt Eurokoder har gjorts genom egna handberäkningar och även användandet av programvaran Strusoft..

Detta examensarbete omfattar brandskydd och dimensionering för de olikakonstruktionsmaterialen limträ, stål och betong. Där målet är att utveckla ett underlagför nyutbildade ingenjörer och konsulter. Layouten på arbetet ger en enkel överblicköver informationen kring de olika materialen och tar upp de viktigaste stegen manska ta hänsyn till vid dimensionering.Arbetet inleds med en allmän översikt på hur brandskyddet behövs i byggnader föratt uppfylla de lagar och regler som ställs. För att få en större förståelse för hur deolika konstruktionsmaterialen beter sig under påverkan av brand, presenteras de olikamaterialegenskaperna och hur påverkningen för samtliga ser ut.Huvuddelen av rapporten beskriver de grova skillnaderna mellan materialen och hurman går till väga för att nå samma brandklass på konstruktionen för de olikamaterialen.För att utvärdera litteraturstudier, har erfarna ingenjörer och konsulter intervjuats.Detta har resulterat i bredare inblick kring det informationsbehov som krävs för att tafram dimensionering vid brandskydd i konstruktioner..

Rapporten innehåller ett projekt vars ändamål är att dimensionera alternativastommar i ståloch betong för en befintlig ladugård i limträ. Alla alternativ har sedan jämförts med avseendepå kostnads och miljöpåverkan.Författaren menar på att idag finns det flera olika alternativ för stomlösningar, sett till bådematerial samt utformning och det kan göra valet av stomme är svårt. Arbetet har dock inte tillsyfte att bestämma vilket material som är bäst utan mer till att framföra skillnader mellanmaterialen. Sedan är det upp till läsaren själv att avgöra om hen finner ett miljöeffektivtmaterial bäst eller om hen föredrar mindre kostnad.I rapportens resultatdel presenteras resultatet från samtliga alternativs dimensionering somsedan har används till att jämföra stommarna. Miljöpåverkan togs fram med hjälp av enlivcykelanalys, där Tyréns AB har tagit fram ett regelverk för byggnader.

Arbetet går ut på att för Nybro Cementgjuteri utföra dimensioneringsberäkningar för infästningsplåtar ingjutna i prefabricerade betongelement. Genom att utföra dessa beräkningar har ett beräkningsunderlag i Microsoft Excel kunnat framställas och levereras till företaget. I underlaget kan företaget föra in olika plåtparametrar som bredd, höjd och tjocklek pa? plåten samt förankringsstängernas längd och tjocklek med mera och få ut vilka kapaciteter plåtarna besitter gällande normalkraft, tvärkraft samt moment i tre olika riktningar.Dessutom har en parameterstudie utförts där det har undersökts vilka konsekvenser det skulle medföra att till exempel ändra avståndet mellan förankringsstängerna..

Detta examensarbete behandlar området stålfiberarmerad betongplatta. Istället för att använda en traditionellt armerad betongplatta undersöks möjligheten att använda sig av den alternativa tekniken stålfiberarmerad betong. Stålfiberarmerad betong består av vanlig betong med iblandning av stålfibrer vilket ger den unika egenskaper.Rapporten utgörs av en jämförelse mellan en traditionellt armerad betongplatta gentemot en stålfiberarmerad betongplatta. I jämförelsen används ett referensobjekt som är den nya Konsumbutiken i Sunne där traditionell grundläggning med nätarmering använts. Detta alternativ jämförs med en teoretisk framtagen konstruktionslösning där fiberbetong används.

Today, we use BKR and BBK 04 when designing concrete structures inSweden, which will, in the near future, be replaced by Eurocode 2. When you are designing buildings, you will use Eurocode 2 Part 1-1 and with this new standard, some new rules and general rules will be necessary to adopt. To examine how BKR and BBK 04 tells apart from Eurocode 2 when designing concrete structures, one beam and one column with often common dimensions, is studied. The beam is designed with consideration of (considerate to) durability at bending moments, shear forces and control of cracking. The column is designed with consideration of durability at eccentric axial load and bending moments in cross section on account of (due to) geometric imperfections. BBK 04 has gone one step closer to Eurocode 2 than earlier editions and the things that are different, when calculating reinforcement, is how they use the partial factors.

Projektet är en ombyggnation. En förvaringslada från 70-talet konverterad till ett kreativitetshus, nu vidare omarbetat till en lokal för endast Cirkus Cirkör, deras huvudkontor.Följande byggkomponenter återanvänds:Bärande stomme: betong.Tak: betong.Stabiliserande element: lättbetong.Insidan blåses ut och förnyas till ett stort rum, uppdelat efter behov och funktion.Rörliga väggar: glas.Rörliga väggar: tygFasta ickebärande innerväggar: trä.Bjälklag: trä..

Användandet av betong som ersättare för stål vid produktionen av vindkraftverkstorn har ökat den senaste tiden. Betongtorn är betydligt billigare än ståltorn men problem som sprickbildningar, frostsprängningar och följaktligen armeringskorrosion har uppstått bl a på grund av vibrationer från rotorn. I fundamentet i vindkraftverk kan ovan nämnda problem också uppstå och det uppfyller således inte alltid funktionskraven. Det här examensarbetet undersöker möjligheten att eliminera dessa problem genom att använda en sorts högpresterande betong kallad UHPC 2.2 med syntetfiberarmeringen, STRUX. Jämförelser mellan tidigare empiri om högpresterande betong och laborativa tester på UHPC 2.2 visar att den senare är beständigare och ger möjligheter till en större sprickfrihet.

Upptäckten om att betongen hade sin plats inom designen öppnade mitt intresse för att undersöka hur materialet uttrycker sig i designade föremål. I detta examensarbete fick jag tillfälle att undersöka detta närmare.Uppsatsen är uppdelad i två delar. Den första behandlar betongens materiella egenskaper och dess historia. I den andra analyseras tre verk, det vill säga tre bord av betong. Den första som presenteras från kategorin är Ingela Karlssons betongbord och i den andra nederländaren och formgivaren Jesse Vissers ?Sag table? i betong och till sist min egen gestaltning, soffbordet i samma material.

Självkompakterande betong (SKB) eller som den också kallas vibreringsfri betong upptäcktes och utvecklades i Japan i slutet av 1980- talet. Anledningen till detta utvecklingsarbete var att betong gjutning väldigt kämpigt och tillgången på erfarna betongarbetare började bli låg. I Sverige använde man självkompakterande betong året 1993 som tekniken hämtades hem av CBI Betonginstitutet.Användning av självkompakterande betong leder till många fördelar som skiljer sig från den vanliga betongen avseende arbetsmiljö t.ex. slipper man vibrering och undviker tungt arbete som i konsekvens minskar antal skador på arbetsplatsen. Utöver detta ger SKB förkortad arbetstid, bättre utförande och möjlighet till arbetskraftbesparing.Sedan 1997 har Sverige ökat användning av SKB i platsgjutning medan andra länder som Danmark har gått fram till ca 30 % av sin platsgjutning.

Detta är ett 10 poängs arbete på C-nivå inom ämnet teknologi. Arbetet är skrivet inom institutionen för landskaps- och trädgårdsteknik på Sveriges lantbruksuniversitet i Alnarp. Syftet med arbetet är att undersöka vilka skador som kan uppkomma på betongdammar när vatten och betong står i kontakt med varandra. Målet med arbetet är att uppmärksamma betong som material vid anläggning av trädgårdsdammar. Arbetet inleds med en litteraturstudie där betong som material beskrivs, dess uppbyggnad och sammansättning av vatten, cement, ballast och tillsatsmedel. Därefter beskrivs de för betong vanligaste skadorna vilka är frostskador, armeringskorrosion (rostsprängning), kemiska angrepp och sulfat angrepp. Därefter genomförs tre intervjuer med personer som projekterar och sköter betongdammar i offentlig miljö för att undersöka deras erfarenhet av betongdammar.

Fyrpålsfundament har traditionellt utförts med uppbockad jämnt fördelad rutarmering. Efter införandet av de europeiska konstruktionsreglerna, Eurokoderna, rekommenderas att en fackverksmodell tillämpas vid dimensionering av pålfundament. Normalt appliceras en fackverksmodell med trycksträvor som går från pelare ut till respektive påle och med dragband mellan pålarna. Armeringen utförs som slutna slingor koncentrerat mellan pålarna. Entreprenör föredrar den jämnt fördelade rutarmeringen då utförandet av den armerade betongplattan underlättas.I det här examensarbetet undersöks en alternativ fackverksmodell som förväntas ge en spänningsbild som motiverar en jämnare utbredd armering i betongplattans underkant samtidigt som alla dimensioneringskrav i brottgränstillstånd är uppfyllda.